fredag 24 juni 2022

Trevlig midsommar på er!

 Evigheter sen jag skrev senast och orken/energin har tyvärr inte funnits fast det har funnits saker att skriva om.

Gubben kom hem dagen efter sin höftledsoperation och hade det besvärligt någon månad och jag förbjöd honom att köra bil i ett par månaders tid för att det skulle läka bra. Och det har det gjort. Han var sjukskriven i 3 månader(om jag kommer ihåg rätt) och sen var det bara för honom att börja söka jobb igen och få pengar från a-kassan istället för förnedringskassan.

Han haltar lite fortfarande och det är ju inte så bra, men använder han en krycka så går han rakare med kroppen.

Tyvärr så känner han av sina knän också så han får ta itu med det sen också.

I februari var det min tur att fylla 60 år och vad ska jag säga om det mer än jag blev äldre.

Jag blev uppvaktad av gubben, E, R och Blomman. Även svärmor var här samt gubbens äldre bror L med fru M(som jag inte trodde skulle komma med eftersom hon inte brukar vara med längre på kalas). E:s mamma C var också här.

Men tyvärr kom det ingen från min släkt och det känns inte alls kul då jag inte har så stor släkt. Men det är bara att gilla läget för ingenting är ju som det brukade vara förr.

Det har hänt en massa tråkiga saker på jobbet och har en chef som inte gör sitt jobb med vissa viktiga saker och sen typ smyger på oss och påpekar allt som vi gör fel. Jag har aldrig tyckt om chefen och ännu mindre nu.

Har också upptäckt att jag har arbetskamrater som jag trodde man kunde lita på är alls ingenting att hålla i handen för de är snabba att berätta saker bakom ryggen till chefen.

Jag och gubben var till banken och kollade upp när vi kan gå i pension och vi ska ha råd att gå om 3 år OCH då går jag direkt för jag orkar inte med skiten där egentligen, men vem vill ha en gammal tant som mig som nyanställd när gubben inte får något jobb för att han är för gammal.

Kan vi inte gå båda två så går jag och han får leva på a-kassa tills han blir pensionär. Jag tänker gå in och jobba extra på jobbet om nu jag får det (de kanske vill bli av med mig). Grejen att jobba extra är ju att det ger mer pengar i plånboken och jag slipper alla personalmöten och annat strunt som jag inte orkar med.

E har ett jobb som han sällan får utföra då han inte behövs och när han äntligen ska få jobba då blir han sjuk. 

R kämpar på med en utbildning på KomVux tror jag det är och kämpar även på med körkortet som hon så väl behöver.

Blomman har för några dagar sen tagit sina första steg utan att hålla i sig i någon. Mamma, pappa och farmor fick se dessa första steg och sen kom de hem till oss så vi fick se henne gå.

Jag har bara väntat på att hon ska ta stegen för hon har varit nära flera gånger, men inte riktigt vågat samt att fötterna inte riktig velat heller.

Jag är glad över att det var mamma, pappa och farmor som fick se de första stegen och inte de på förskolan.

Hon har inte många ord än, men hon vet vad hon vill och visar det tydligt. Vi tror också att hon fått en blandning av mammas och pappas humör både på gott och ont.

Min psykolog slutade i januari och flyttade norrut.

Min braiga kurator gick i pension nu i maj och det känns inte så jättebra för jag tyckte om att prata med henne och jag fick mycket stöd. Gjorde att jag på något sätt känner mig bättre till mods och blivit lite mer bitchig.

Jag har fått träffa en ny kurator och jag tror att det också kan bli bra för jag känner att jag behöver få prata av mig om mycket med någon som inte tillhör familjen.

Jag har även fått en ny arbetsterapeut(den manlige jag hade slutade bara helt plötsligt). Jag har träffat henne en gång och sen har vi pratat med varandra i telefon. 

Jag ska göra en ny uppskattning av mitt mående och hjärntröttheten och skicka in och då får vi väl se om det blir någon fortsättning där.

Men jag mår inte alls okej hela tiden och blir trött och orkeslös ibland.

Det är midsommarafton idag och det känns som om det är lite för mycket just nu.

Alla är hemma + E:s mamma och det är småtjafs om en det ena och det andra.

Svärmor, gubbens syster C med son S kommer till kvällen och firar med oss.

Jag har skurit färsk potatis till vår potatissallad medan gubben skar det gurka och purjolök samt blandade det hela. Han har även lagt fläskytterfilén i marinad.

Och just nu sitter jag på mitt rum för jag orkade inte med allt folk.

Helt plötsligt kom tårarna och allt kändes helt hopplöst. Ingen skön känsla alls och jag vill inte känna så.

Många gånger så känns det som om jag ska rädda allt så allting blir bra och alla ska vara glada och nöjda och det blir en bekostnad på hur jag mår och orkar.

Det är tur att gubben förstår och ser på mig när det blir för mycket och inte gnäller när jag känner att jag måste gå undan för att överleva.

Han drar ett tungt lass då han får städa och plocka undan efter mig och de andra(som är duktiga på att plocka fram, men inte plocka undan efter sig och sen när de inte hittar sina saker gnäller och undrar varför det står där det står).

Jag kan vakna på morgonen full med energi och ork och vill göra saker. Sen kommer jag upp och äter frukost och sen är allting borta. Och jag blir så trött på det, men jag rår inte för det.

Idag kommer det folk hit(sällan vi får främmande) och det skulle varit kul med ett renstädat hem, men det är det inte alls för ingen har orkat(gubben har gjort så gott han kan och de andra lite grann och så har även jag).

Imorgon ska de jag jobbar med få komma hit på utflykt och käka lunch och må bra och då hade det ju också varit kul att uppvisa ett renstädat hus.

Men alla får ta det som det är och så får vi hoppas på att det är renstädat till nästa helg då det kommer mer främmande hit.

Jag sökte hjälp för att jag har ont i handlederna samt några fingrar som domnar bort. Första läkaren sa att jag skulle söka sjukgymnast och det gjorde jag. Hon kan inte göra något åt handlederna för det är något annat än sjukgymnastik jag behöver, men jag får hjälp med min stela nacke och det är skönt.

Den andre läkaren jag var till sa att jag skulle sova med skenor i 3 månader(till slutet på sommaren) innan de kunde skicka remiss och kolla upp vad det egentligen är. Så nu sover jag med skenan som E fick och inte kunde använda och ett handledsskydd. Jag måste leta så jag får tag i en skena till, men det är inte det lättaste att hitta.

Jag tycker om att brodera, men just nu så finns inte den orken riktigt tyvärr. Men jag sitter inte göralös iallafall då jag virkar grytlappar för fulla muggar. Jag fick en idé i huvudet för någon månad sen och det ska vara klart till nästa lördag.

Det blev visst lite långt och det är inte säkert att någon orkar att läsa, men då finns det ju iallafall för mig att läsa och komma ihåg lite grann.

HA EN RIKTIGT SKÖN MIDSOMMARHELG!!!





3 kommentarer:

  1. Jo då, jag läste till slutet. Tråkigt det där med orkeslöshet: Någon stans har det ju sin orsak men inte alltid så lätt att hitta och åtgärda den. Bloggen upplever jag ofta som ett litet minne, roligt att ibland titta tillbaka och minnas!

    SvaraRadera
  2. Å där blev det anonymt men jag är inte så anonym!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Önskar att jag skrev i den lika mycket som jag gjorde en gång i tiden och visst är det minnen som finns i den.

      Radera