Men det som jag/vi kommer ihåg mest är att samma dag så föddes vår första labrador, Buster.
Vi hämtade hem den 18 december samma år och vi älskade denna hund(precis som vi älskar de vi har nu). Vi hade äran att få ha honom kvar i 11 år och det var med stor sorg vi lät honom somna in den 13 januari 2006.Alla våra djur(och alla andra djur) har egna personligheter och Buster lekte in i det i sista. Han var alltid glad och gav sig nästan aldrig när det kom folk hem till oss. Han ville leka, leka och leka mera med sin boll. Han gjorde 4 fota hopp ganska högt när han var lycklig. Och gubbens brorsson sa en gång när han var liten att Buster hade nog Damp. Och vi kan konstatera att något handikapp hade han för det blev väldigt lugnt här hemma fast vi hade 2 hundar till då. :-)
Ja varför skulle inte våra vänner djuren kunna ha någon form av, ska vi kalla bokstavskombination...?! Våra hundar som vi hade var oxå lite speciella...den ena var väääldigt tjurskallig om hon var på det humöret och den andra hade nog en form av adhd och senare i livet blev hon väääldigt senil.Men det spelade ingen som helst roll..dom var våra hela tiden dom fanns. Och dom passade in i vår familj...vi har nog lite senildemens och hyperaktivitet vi oxå..man blir som man lever...tror jag. Ha en trevlig söndag du oxå. Kram sytanten
SvaraRaderaGullvovve!
SvaraRaderaNi fick ju ha honom i många år ändå. Men det känns ju när man inte kan behålla dom längre.
SvaraRaderaHa en skön helg!