ro att skriva och jag skulle verkligen behöva skriva av mig.
Det händer så mycket just nu att jag känner att jag går ner mig ordentligt och inte riktigt vet vad jag vill och orkar.
Taxen är nu inlagd på djursjukhuset och opererad och det var inte bara ljumskbråck de hitta.(orkar inte skriva om det nu).
Oroar mig för min arbetskamrat som miste en av sina söner i förra veckan.
Kände skräck i förrgår när jag fick höra om en bekant som krockat med vajerräcke, hon klarade sig och kunde köra hem bilen.
Det känns mer och mer som jag vill gå i ide de första månaderna varje år för det händer alltid något då.
Jag jobbar inatt och än så länge är det lugnt, tvättmaskinen och de andra maskinerna jobbar för full och en rullstol står här och hånar mig lite för att jag inte tagit itu med den redan.
Jag hann lösa onsdagskorsordet precis innan tolv så jag hann skicka i det, nästan det enda som är glädjande just nu.
Ja, det är jobbigt när allt kommer på en gång. Hoppas det går bra med taxen, och att de fick ordning på allt som var fel. Det är alltid jobbigt att stå vid sidan om när det gällar nått jobbigt, kanske mest när det gäller ens djur eftersom de inte kan berätta vad som är fel.
SvaraRaderaTräffade en gammal kompis igår och hon är alltid så glad, men igår kom det fram så mycket sorligt och tungt. Men nått kul hände, hon blev mormor just när vi stod o pratade, fick nämligen sms av henne lite senare. Så det är de där små (stora) händelserna vi måste hänga oss fast på när det känns så tungt.
Hoppas det blir bättre för dig snart.
Kram
Hej! Visst kan det kännas som om det största molnet i världen av ledsamma saker vilar på en axlar ibland. Men det kommer att gå over och så småningom börja lysa lite sol om än bara små. små strålar. Hoppas att det går bra med Taxen och att du själv orkar se "solen" snart, det kommer att bli bättre.
SvaraRaderaKram sytanten
Hoppas det går bra med vovven och allt!
SvaraRaderaDu måste bryta ditt tankemönster omgående och se dig omkring på allt positiva, jag håller alla tummar för allt ska lösa sig på bästa sätt
SvaraRaderaSom tur var så var det inte vajerräcke, och jag stussade. Det låter så hämst som du skrev men jag förstår att det är så du känner. Tänk på vovven i stället. Det andra ordnar sig.
SvaraRaderaMånga kraamar från 23 åringen!